Shololo!

Ny blogg.. de verkar fresh som fän! Smo Jo bugga mig precis för att jag shii skriver nått typ. Fuck han, Imma write alot instead.. and even include some links and shit.. shit. damn.

Hur som, livet i gbg rullar vidare i kylan som envisas med att fortsätta jävlas med oss alla. FUCK YOU COLD! WHAT HAVE YOU DONE FOR ME LATELY!?

Skulle ha stått på scen på underjorden igår (klubb här i gööötet änna) men en lång dag/kväll slutade med absolut ingenting istället.

Jag var ledig från jobbet under dagen så jag softade hårt, repade texter och försökte memorera så gott som varenda snabb vers jag någonsin skrivit. Pain in the aaaass jobbig grej att ge sig på..  God damn it för kreativitet. Men jag var ändå lite laddad på kvällen, skulle MCa på en ”dubplate/acid/flumma ur typ av musikstil jag inte vet namnen på hälften av allt” typ av kväll.. Skulle bli ett flummigt test för att se om jag verkligen skulle palla att lägga rap en hel kväll i de tempot som gör att alla utflippade-neon-rejvare får storflipp och börjar skaka sina armar och huvuden som saltkar.

Hur som, detta skulle ske runt.. 12 ish. Arrangören sa till Ingo (huvudperson i berättelsen och under kvällen) att vi skulle dyka upp när vi dök upp.

Jag bestämde rätt tidigt på kvällen  att jag skulle, innan festen begav sig till techno-land, kolla in Silversystrars gig på Kontiki.

Väl där mötte jag Ingo.  En glad och trevlig Ingo. En rolig Ingo. En full Ingo. ‘Soft’ tänkte jag, Ingo har kontakten med arrangören ikväll, jag chillar med han så glider vi bort dit sen och allt löser sig.. fett.

Gigget va fett, träffade en gammal klasskompis från Färgelanda som DJade, de va nice mode och ölen var god.

Runt halv 12isch bestämmer jag och Ingo för att dra oss vidare. Han ska hämta Mr. Producerman Johnik som ska med varpå jag säger till han att jag går ut så länge.

Han säger ”aiite!”.

Sagt och gjort för min del.

Väl ute tänder jag en cigg och sätter på mig hörlurarna. Tittar in genom rutan och ser Ingo stå och snacka med Johnik.

Keep in mind nu att detta sker mitt i Göteborgsnatten. Det är säkert 10 minus ute och blåser som fan (okej… kanske inte 10 minus.. men snuskigt kallt).

Står där ett tag och röker på min cigg. Fryser. Snöar in på musiken. Röker.

Tittar på klockan. 23:42.

Ringer Ingo.. Inget svar. Great. Skickar sms.. Fortsätter lyssna på musik.

Tar en cigg till. Fryser. Snöar in på musiken. Röker.

Mobilen vibrerar till, jag låter displayen lysa upp och ser att det är ett sms ifrån Ingo.. ”Vi drar nu då!”  Klockan 23:53.

FEEETTT!!!

..tänkte jag när jag stod där som en pingvin med köldallergi och huttrade (precis utanför rutan så att jag kunde se alla dom varma fanskapen till människor som satt där inne och njöt).

Dörren öppnas och ut kommer… inte Ingo. Vilket tydligen skulle bli en återkommande händelse för precis samma sak hände varenda gång den jävla dörren öppnades under de nästkommande 10 minuterna.

What the fuck…. Och jag vet, varför taggade jag inte? varför gick jag inte in igen? – Jag vet inte, I am stupid. Jag var på väg liksom, men hade jag gått in igen så hade det blivit ett enormt failure. I dunno.

Hur som, klockan har hunnit byta dygn och även låtit minutvisaren få visa vad den går för,  jag ringer Ingo. Han svarar! otroligt nog rätt snabbt också. Allt jag hör är dock min egen högtalare när den i princip skorrar sönder pga. bakgrundsljudet från Ingo. Jag lägger på.

MEN! Det verkade göra tricket för dörren flög upp och ut snubblade Ingo.

Vi sätter oss på vagnen in mot stan varpå jag hamnar i nån diskussion med en snubbe som jag var bergis på var civvare fram till det faktumet att han faktiskt lämnade oss. Jag försökte hålla konversationen så PK som möjligt men lyckades klämma ur mig formuleringar som; ”Jadu, det är som man säger: Allt och alla går att lösa, det handlar bara om hur lång tid det tar”.

Han sa att han tyckte jag pratade om djupa saker och sen gick han. Fett sjuk.

Under resans gång har jag och Ingo bestämt oss för att göra ett depåstop hemma hos mig. BIG MISTAKE.

Vi kommer hem runt halv 1, jag gör min dagliga rutin, Ingo sätter sig vid datorn och kollar youtube.. Efter ett tag gör jag honom sällskap. Visar honom denna klassikern:

Vi garvar lite.. Hostar lite.. is all good. Klockan har blivit 01:00 och vi borde börja röra oss till Underjorden då stället stängde 3.

Efter ett litet tag tittar Ingo på mig med en blick som att han skulle dö av andnöd.

”Jag är fett fuckad alltså”.

Vi sitter ett tag till, softar, snackar lite.. Ingo fortsätter förklara för mig att han är ”fett fuckad”.

Ingo går på toa.

..

..

20 minuter senare är Ingo fortfarande kvar på toa.

Klockan hade nu hunnit bli tjugo  i två och jag insåg rätt snabbt att den där underjords-grejen skulle nog få va underjord ett tag till för min del.

Ingo stapplar ut från toan vid kvart i två ungefär. Han sätter sig i soffan i två minuter, reser sig och går på toa igen. Jag lägger ett täcke i soffan och går sen och däckar i min säng.

Klockan ringde 08:25 i morse och en timme senare var jag på jobb igen.. I love my life.

Nu hänger jag ut Ingo som värsta värsta värsta här hahahaha but it aint like that.. men tack för en fet kväll haha no hard feelins I hope..

Aiite.. time to end this. Dagens låt tips också!

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

”När tankar som ”vad tjänar det till” ploppar upp i ditt huvud /

Sätt dig ner, rök en till, bara softa, jag bjuder /

Och vi kan flina mot månen som skiner över Gårdsten /

Vi glömmer bort att livet är hårt, glömmer bort att vi är /

Folk som har glömt hur man framkallar lyckotankarna /

Utan alkohol, allt tjack, habbar och psykofarmaka /

De är samma sak nu som då..  Och 75 har slutat att gå /

Ändå står du kvar och tittar och ..”

.. från LVTs nya shiiet som ni hittar på www.mantiskommand.webs.com

till nästa gång! Poys!

/ T.